Det finns gott om råd om löpteknik. Problemet är att många av dem låter bra men faktiskt kan göra det tyngre att springa. Här går vi igenom de vanligaste missuppfattningarna, varför de inte fungerar, och vad du kan tänka istället.
"Du måste ha kadens 180"
Kadens, alltså hur många steg du tar per minut, har blivit en av de mest spridda "sanningarna" inom löpning. Många har fått höra att 180 steg per minut är idealet och att allt under det är för långsamt.
Men kadens är inte ett mål i sig. Det är ett resultat av hur du rör dig, vilket tempo du springer i och din egen kroppslängd. Kadensen varierar beroende på om du joggar lugnt eller springer snabbt. Det finns väldigt duktiga löpare som ligger långt under 180 och springer fantastiska tider.
Att försöka tvinga fram en viss kadens genom spellistor eller räkning leder oftast till att du tappar din naturliga rytm. Börja i andra änden: jobba med hur rörelsen känns, och kadensen hittar sig själv.
"Landa på framfoten, inte hälen"
Det här är en av de vanligaste missuppfattningarna. Man ser elitlöpare landa på framfoten och tänker att det är så man ska göra. Men det handlar inte om vilken del av foten som träffar marken först. Det handlar om var foten landar i förhållande till din tyngdpunkt.
Du kan landa på framfoten och ändå ha ett bromsande steg om foten sätts i långt framför kroppen. Och du kan landa på hälen och ha ett effektivt steg om den landar under dig. Det finns jätteduktiga löpare som landar mer på hälen och springer fantastiska tider.
"Var din fot landar i förhållande till resten av kroppen, det är det som avgör. Inte vilken del av foten som landar först."
Fokusera inte på foten. Fokusera på att tyngdpunkten hamnar rätt. Då löser sig resten längre ner i kedjan.
"Sträck på dig"
Det låter rimligt, men det här rådet är det som vår löpteknikcoach Erika helst skulle plocka bort helt. När du sträcker på dig lyfter du bröstbenet, vinklar revbenen utåt och hamnar lätt i svank. Det bryter din neutrala hållning och gör att höften hamnar längre bak, foten landar längre framför, och du bromsar steget.
Tänk istället neutral hållning. Du behöver inte överdriva. Låt kroppen vara i sin naturliga position så att rotationen i löpsteget kan ske fritt.
"Armen får inte passera mittlinjen"
Det här tipset kommer från sprintvärlden, där du jobbar med maximal kraft under några sekunder. Men löpning handlar om att hålla över tid. Armpendlingen uppstår naturligt från rotationen i torson. Den ska inte styras eller hämmas, utan släppas igenom.
Alla har sin egen geometri och sin egen stil. Det finns elitlöpare med ganska yviga armrörelser som ändå får hela kedjan att funka. Det handlar inte om hur det ser ut, utan om att hela rörelsen hänger ihop.
Vad ska du göra istället?
Sluta fokusera på enskilda delar och börja lyssna på helheten. Känn efter: känns det lätt eller tungt? Rör sig kroppen smidigt eller känns det stelt? Det största misstaget är att lyssna för mycket på andra och för lite på sin egen kropp.
"Det största misstaget är att lyssna för mycket på andra istället för att lyssna till sin egen känsla."
Du behöver inte passa in i en mall. Du har ditt eget löpsteg, och det bästa du kan göra är att hitta det som fungerar för just dig.
Osäker på vad som gäller för dig? Skriv Kontakta coach så hjälper vi dig reda ut det.
