Vi börjar uppifrån och ned!

Om företaget tillhör en byrå så kommer detta att stå överst här.

Därefter finns företagets namn och organisationsnummer som man även kan ändra ifall det har blivit fel eller om företaget helt enkelt bytt namn.

En typ av meddelande/info som man vill att alla administratörer på företaget ska ta del av. 💡Observera att det endast är byråadministratören som kan lägga till denna informationen på bolaget.

Det kan se ut enligt följande:

När en administratör sedan loggar in så kommer det att komma upp en dialogruta med den informationen som du precis lagt till.

Genom att bocka i rutan "Visa inte igen (förrän ny information)" så kommer dialogrutan inte att visas igen förrän ny information tillkommit.

Du kommer då att kunna se detta meddelande igen, genom att trycka på "i" nere till höger.

Denna är synlig hela tiden så länge där finns företagsinformation inlagd.

Om du vill ha extra säkerhet för inloggningen på bolaget så kan du sätta krav på autentisering.

Om du väljer "Kräv autentisering via externt system" så kommer alla användare på bolaget bli tvungna att logga in med antingen Google eller Microsoft och verifiera sin användare.

Om användaren loggar in utan autentisering kommer den att få ett felmeddelande och måste logga ut igen, för att sedan logga in med autentisering istället.

Vill du läsa mer om detta kan du göra det här: Inloggning via Google/Microsoft

Företagsgrupper är främst kopplat till de som använder tilläggstjänsten Unified View.

Du kan läsa mer om hur det fungerar här: Unified View

Det går bra att använda grupper även om man inte använder Unified View. Det är ett sätt att gruppera sina bolag och sätta en form av etikett på dem som sedan visas ute i bolagslistan.

Grupperna skapar ni under er arbetsyta. I detta exempel är arbetsytan "Linneas Byrå". Väl där går ni till Inställningar ⇒ Grupper och sedan "Ny grupp".

Här kan man ange om det är en specifik person på företaget eller byrån som ska vara huvudansvarig för företaget.

Är du ansvarig för ett företag i Reda så kan du se det ute i menyn om du klickar på "Huset". Det kommer då att finnas en egen rubrik där det står "Ansvarig för".

Du kommer alltid att komma åt övriga bolag också i listan, men du ser de bolag som du ansvara för högst upp och lite mer upplysta än de andra.

Här finns det möjlighet att ändra era standardkonton om så önskas. Standardkonton är de som kommer att finnas i exempelvis konteringsmallarna.

Standardkonto - Leverantörsskulder.

Momskonto - Det momskonto som används på bolaget (övriga momskontot styrs via konteringsmallarna)

Öres- och kronutjämningskonto - Det konto som du vill att öresavrundningen ska konteras på. Detta konto belastas även av övriga avrundningar som sker i samband med att fakturan skickas in till Visma.NET.

Om ni vill låsa perioden i Reda så kan du göra det med hjälp av denna inställning.

Aktivera låst period genom att trycka på "toggeln" till höger.

Läs mer om denna funktionen här: Låst period

Här kan du ange vilken konteringsmall som ska appliceras när ni ska använda byggmoms. Som standard är det mallen som heter BYGG som ni kan lägga till, om ni inte skapar en egen mall för detta som ni vill använda.

Fördelen med detta är att du inte behöver kontera fakturan manuellt eller koppla en specifik konteringsmall till leverantören.

Reda känner nämligen av när det står "omvänd betalningsskyldighet" (eller liknande) på fakturan och lägger då till denna konteringsmall per automatik.

Du kan också redigera mallen och dess konton under inställningar ⇒ Konteringsmallar.

Med denna inställning kan du välja hur dokumenten ska visas i dokumentlistan. Det vanligaste är att den senast inlästa fakturan ligger övers och sorteras i fallande ordning. Alltså att den nyaste fakturan ligger överst.

Detta innebär att Reda kan ge dig en varning om tolken inte hittar några betaluppgifter på fakturan.

Du får då upp en gul varning som går att bekräfta. När du har bekräftat den en gång så kommer den inte att dyka upp igen. Så här är det bra att du kontrollerar fakturan och ser om det går att mappa in betaluppgifter med siktet. Om detta är möjligt så använder du siktet och sedan tolkar om fakturan.

Om det är en utländsk leverantör så kommer varningen att komma upp ändå då vi prioriterar BG eller PG. Men bekräftar du varningen kommer den alltså inte att dyka upp igen förrän Reda upptäcker att IBAN eller BIC skulle saknas.

Denna inställning innebär att momsen skickas in endast som en konteringsrad till Visma.NET istället för en momskod på kostnaden.

Med denna inställning blir det krav på att använda momskategorier i konteringen och Reda gör en egen beräkning av samtliga summor vid inskick till Visma.

När du inte använder regler i Reda, utan vill skicka in dina fakturor manuellt så kan du sätta en standard på knappen du trycker på när ett dokument ska skickas in till Visma.

Väljer du att den ska skicka in och bokföra som standard, kommer knappen sedan att se ut såhär:

Du trycker på skicka in och bokför för att fakturan ska gå över och bokföras direkt, men vill du välja ett annat alternativ så trycker du på den lilla pilen till höger. Då kan du snabbt och enkelt välja ett annat alternativ istället för att få upp en dialogruta och där välja alternativ för varje enskild faktura.

Om du inte vill att Reda ska avrunda beloppen vid inskick till Visma.NET så ska du aktivera denna inställning.

För att kontering med momskoder och momskategorier i Reda ska landa rätt i Visma.NET så rekommenderar vi att denna inställning inte är aktiverad.

Längst ned på sidan hittar du inställningen som skickar ut attestpåminnelse till attestanterna.

Det går då ut ett mail om dagen (av de dagar som är ibockade) som berättar hur många fakturor du har att attestera. Mailet kommer tidigt på morgonen och går endast ut om du har något att attestera.

Observera att om du skickar ut fakturor på attest idag, kommer mailet förs imorgon bitti.

Vill man hellre ha pushnotiser i telefonen så kan du ladda ned Redas attest-app. Den heter Reda och finns att ladda ned både till iPhone och Android.

Läs mer om appen här: Reda-appen samt Länkar